Antalet hudcancerfall i Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och det är de yngre barnen som utsätts för de största riskerna. Samtidigt visar Solskyddsförbundets kartläggning att inte ens 20% av kommunerna ställer krav på effektivt solskydd i upphandlingar av offentliga byggnader och utomhusmiljöer. När barnen nu är tillbaka efter sommaren måste landets förskolor se till att små barn har hälsosamma utemiljöer.
Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor gav under 2023 ut en rapport, som visar vikten av att planera för skugga och blandade miljöer som både ger skydd och stimulerar rörelse och utevistelse, för en lagom mängd solstrålning.
Det finns flera undersökningar som visar att det är just de yngre barnen som löper högst risk att utsättas för skadlig UV-strålning i sin vardag. Detta handlar om hur de leker och rör sig; Att sitta i sandlådan, lära sig cykla, springa runt och leka på öppna ytor är sådant som barn mellan 1 och 4 år gör – även i stekande sol – medan äldre barn mer aktivt söker sig till skuggan.
Att placera populära platser för barnen i slagskugga av ett hus eller i norr, är inte ett bra alternativ och förstås inte heller att hålla barnen inomhus mer än nödvändigt.
Många kommuner har de senaste åren börjat ta sitt ansvar, gjort utredningar och inventeringar och aktivt åtgärdat alltför skuggfattiga miljöer. I dessa utredningar finns stort fokus på växtlighet och trädskugga, vilket i och för sig är utmärkt. I verkligheten är det dock inte så enkelt.
Många förskolegårdar är små och byggda på mark där det är svårt eller till och med omöjligt att plantera skuggande växtlighet i.
Att förskolor placeras på tak på till exempel parkeringshus förekommer. Trädskugga blir då ett önskemål bara på pappret. Samtidigt nämns ofta andra lösningar som solskydd och solsegel som temporära och det är mycket olyckligt. En bra fristående solskyddslösning är absolut att betrakta som varaktig. Dessutom gör uppfattningen om att dessa lösningar är tillfälliga, att man investerar i undermålig och till och med farlig utrustning på våra förskolor.
I vår enkät svarade endast en tredjedel av kommunerna att de hade en klimatanpassningsplan över huvud taget. I dessa planer låg fokus på att klimatet i första hand väntas bli blötare. En fjärdedel av klimatanpassningsplanerna tar enligt enkäten inte en varmare värld i beaktande.
När värmeböljorna blir fler och längre måste denna brist på strategi hos många kommuner åtgärdas, något som vi uppmärksammar i vår rapport ”En lagom ljus framtid”.
Nu vilar ett tungt ansvar på alla huvudmän för landets förskolor, att se till att små barn har utemiljöer med variation av både skugga och sol.