Vi har drygt 1,1 miljoner barn som går i Sveriges grundskolor. De är beroende av en dräglig inomhusmiljö för sitt välbefinnande och sitt lärande. Skolor ska inte behöva stänga för att det blir för varmt.
Under den senaste tiden har vi läst om att många skolor valt att stänga ner verksamheten för att inomhustemperaturen varit så pass hög, att man bedömt att det varit omöjligt att bedriva undervisning eller vistas i lokalerna.
Detta är dock varken första eller sista gången det sker. Kanske var det i maj 2018 då många skolor stängde ner under värmeböljan, som problemen blev uppenbara.
Det här är vad svenska skolledare och förvaltare behöver veta om skolor och värmeböljor;
- Höga temperaturer och återkommande värmerekord är det nya normala
Klimatförändringen är en realitet och en av dess följder som forskarna är överens om är, att vi kommer att se fler och längre värmeböljor. Läs tillexempel Swecos nya rapport.
- Höga inomhustemperaturer försämrar inlärningsförmågan
Många studier har visat att elever gör sämre ifrån sig när temperaturen stiger. Koncentrationsförmågan försämras och med det kommer irritation och stök i klassrummet.
- Det är värst i redan utsatta områden
Tätorter och urbana miljöer drabbas hårdare av värmeböljor, vilket är en konsekvens av den så kallade värmeöeffekten. En kartläggning av MSB och SVT visar att fattigare områden med socioekonomiska utmaningar är varmare på ytan än andra områden.
- Problemen är inte alltid som störst på sommaren
Värmeböljorna blir fler och längre, men även dagar med måttlig värmestress ökar. I vår del av världen med lågt stående sol, får vi ofta för varmt i våra skolor på vår och höst.
- Svenska skolor har inte byggts för ett varmare klimat
I Sverige är vi bra på att bygga hus för kyligt klimat. Nya fina välisolerade skolbyggnader med stora ljusinsläpp, får ofta de största problemen med övertemperaturer inomhus.
- Stängda skolor orsakar kunskapstapp
Enstaka dagar kan kanske ses som litet problem, men upprepade stängningsdagar i skolan skapar en risk för att eleverna inte får de färdigheter och kunskaper de annars skulle ha fått. Det visar inte minst erfarenheter från pandemin.
- Stängda skolor skapar kostnader för samhället
När en skola stänger och föräldrar tvingas hem från arbetet minskar produktiviteten i samhället. Vad kunskapstappet kostar per elev eller skola är en svårare uträkning. En norsk studie beräknade att kostnaden för landets skolstängningar under pandemin motsvarade 1,6 miljarder kronor varje dag.
- Det finns enkla och energieffektiva lösningar
Om en byggnad blir överhettad beror också på dess läge, orientering i landskapet och omgivning. Formgivning och konstruktion har också stor betydelse, liksom ventilationen. Att enbart kyla bort problemet är kostsamt och miljömässigt ohållbart. Att hindra oönskad solinstrålning redan innan den tar sig in genom fönstren är ett oerhört effektivt sätt att förhindra övertemperaturer. Det är en dynamisk lösning som anpassar sig efter ljusinsläpp och värmeinstrålning från solen olika dagar och årstider.
Skolor ska inte behöva stänga för att det blir för varmt. I vår nya rapport ”En lagom ljus framtid” har vi visat att det finns en stor okunskap kring solavskärmningen potential som hållbar lösning i ett förändrat klimat. I en varmare värld behöver också de svenska skolorna ha en plan.