Den 21 april 2026 publicerades den nya Europautgåvan av Lancet Countdown om klimat och hälsa. Rapporten visar att klimatförändringarna redan får allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Under 2024 uppskattas omkring 62 000 värmerelaterade dödsfall i Europa, och antalet varningar för extrem värme har ökat kraftigt jämfört med 1990-talet.
Hälsoeffekterna av värmeböljor inkluderar symtom som nedsatt allmäntillstånd, utmattning, uttorkning vilket ökar risken för blodproppar och hjärtsvikt. De som redan är sköra – äldre, sjuka och små barn – är mest utsatta.
I en radiointervju i Ekot idag pekade Maria Nilsson, professor i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet och ordförande i Lancet Countdown Europe, på att anpassningsåtgärder behövs för att skydda människors hälsa. Hon lyfte också den svenska paradoxen: att vi tänker oss Sverige som ett svalt land, men att värmerelaterad dödlighet faktiskt är det största klimatrelaterade hälsoproblemet hos oss.
För kommuner och regioner borde det vara en tydlig väckarklocka. Det räcker inte att tala om beredskap i allmänna ordalag. Vi måste också se till att de miljöer där människor bor, arbetar, vårdas och går i skolan faktiskt går att vistas i under varma perioder. Klimatanpassning måste i högre grad handla om inomhusmiljö, folkhälsa och långsiktig resiliens.
Samtidigt visar både vår egen enkät och andras undersökningar, att hälften många av landets kommuner fortfarande saknar en klimatanpassningsplan.
Det behövs uppenbarligen nya tydliga strategier. Som del i klimatanpassningsarbetet måste kommuner och regioner, utifrån kunskapen om att klimatet redan är varmare, inventera och se över behovet av solavskärmning i verksamheterna.
Att skärma av solen innan värmen byggs upp inomhus är det första och mest grundläggande steget. Det minskar värmebelastningen, förbättrar inomhusmiljön och minskar – eller i vissa fall eliminerar – behovet av mekanisk kyla. I ett läge där samhället både ska klimatanpassas och energieffektiviseras måste passiva lösningar vara det självklara första steget.
Det betyder inte att solavskärmning ensam löser allt. Men det betyder att den måste räknas in mycket tidigare i besluten. Om kommuner och regioner menar allvar med sitt arbete för folkhälsa, klimatanpassning och hållbar omställning måste passiva kylstrategier bli en självklar del av både fastighetsförvaltning och energieffektivisering.
I Svenska Solskyddsförbundet har vi talat om detta framtidsscenario i många år. Nu är vi redan där. Det visar den nya Lancet-rapporten. Frågan är inte längre om vi behöver anpassa våra byggnader till ett varmare klimat, utan hur snabbt vi är beredda att göra det.
Och solskyddsbranschen står för en enkel och central del av lösningen.