I solskyddsbranschen talar vi ofta och gärna om den energibesparing som en bra solavskärmning ger. Och det med rätta förstås; om man genom ett utvändigt solskydd kan kontrollera värmelasten, och därmed minska behovet av komfortkyla i en byggnad, så innebär det förstås en besparing som kan bli substantiell och miljömässigt viktig.
Men hur blir det i framtiden, när klimatförändringarna förutom fler och längre värmeböljor även kommer att ge oss ett varmare klimat året runt? Hur viktigt blir det att spara energi för oss i Norden, när våra uppvärmningskostnader faktiskt kommer att minska? Kylenergibehovet som skapas av ett varmare klimat, kommer sannolikt att få plats i utrymmet för det sänkta uppvärmningsbehovet.
Solskyddsförbundet har en stark åsikt här förstås; Vi inte kan kyla oss ur överhettningsproblematiken. Oavsett hur mycket eller lite besparingar man gör, måste vi av energi- och miljöskäl använda passiva åtgärder först, (d.v.s. solavskärmning före aktiv kyla).
Men solskyddsbranschen och våra kunder som jobbar med inomhusmiljö, kommer troligen att behöva skifta fokus i framtiden, och tala mycket mer om hälsa, mänsklig produktivitet och kanske lite drastiskt, överlevnad.
I en studie i Läkartidningen har man kommit fram till att 2018 års värmebölja under kort tid orsakade ca 600 dödsfall i Sverige. Främst är det våra äldre som drabbas, och med en befolkning som åldras kommer problemen förvärras ytterligare. Och i en teknisk rapport från EU Kommissionens forskningscentrum (JRC) som kom ut i år, talas det om scenarier som resulterar i tiotusentals fler döda i Europa på grund av extrem värme i framtiden. Illustrationen till denna artikel kommer från detta projekt och rapporten kan läsas i sin helhet här.
Så varför finns det fortfarande inga krav kring eliminering av övertemperaturer sommartid i byggprocessen i Boverkets regler?
I miljöcertifieringar kravställs den termiska komforten. Och medvetna byggherrar, som förstår att framtida hyresgäster kommer att kräva – och betala för – hälsa och komfort, ställer egna höga krav. Men jag finner det märkligt att det saknas framsynthet vad gäller hälsoaspekten och övertemperaturer i dagens byggkrav.
I mitten av juni 2020 gav regeringen Boverket i uppdrag, att utreda om det finns behov av att komplettera byggreglerna med ett krav för solvärmelast. Och föga förvånande gavs uppdraget med energikrav i fokus, och samverkan ska ske med Energimyndigheten. Gott så, men naturligtvis borde också Folkhälsomyndigheten vara en del i detta utredningsarbete.
För överhettningsproblematik handlar visserligen om energi, men det gäller också liv och hälsa.
Och genom att skärma av solen, med ett flexibelt solskydd, och först därefter besluta om och dimensionera sin eventuella kylanläggning, har man en enkel lösning på svåra problem.