Enligt EUs energieffektiviseringsdirektiv ska energieffektivitet behandlas som en energikälla i sig. Det innebär bland annat att energieffektivitetslösningar ska betraktas som förstahandsalternativ i samband med investeringsbeslut. Principen är: Energieffektivitet först, det vill säga att vi ska minska vårt energibehov först och sedan täcka det återstående energibehovet med hållbara energikällor.
Att förbättra energieffektiviteten i befintliga byggnaders fönstermiljö kan snabbt och enkelt ha betydande effekt, både för enskilda familjer och för företag, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och offentliga institutioner.
Avskärmning före avkylning
Vi kan då formulera vår princip som ”Avskärmning före avkylning”, det vill säga att fönstermiljön måste optimeras vad gäller värmelaster, innan man dimensionerar, investerar eller faktiskt nyttjar någon form av anläggning luftkonditionering.
Smart solavskärmning kan i vissa fall eliminera kylbehovet helt. I alla byggnader med fönsteryta som använder rumskyla, kan man reducera kylenergin med solskydd. Det ger en direkt besparing. Inte minst gäller detta för lokaler och offentlig verksamhet.
Samtidigt motverkas övertemperaturer inomhus på ett energieffektivt sätt, och man skapar välbefinnande, hälsa och nöjda användare och hyresgäster.
Solskyddsförbundet har gjort beräkningar i SSF ESBO, med utgångspunkt i en vanlig standardvilla á 140 kvadratmeter, utrustad med ett normalt antal fönster. Utan solavskärmning hade detta hus 912 timmar per år med över 27⁰c. Med solavskärmning gick det ner till modesta 31 timmar.
Avskärmning före uppvärmning
Man bör dock inte stanna där, utan även gå efter principen: Avskärmning före uppvärmning. Det många inte beaktar, är nämligen att fönstermiljön kan optimeras vad gäller värmeförluster, med hjälp av invändiga solskydd och gardiner. Under uppvärmningssäsongen minskas värmeläckage, kallras och drag effektivt en invändig avskärmning.
Fönstren utgör vanligtvis 5-10% av klimatskalets yta i de flesta hus, men står samtidigt för upp till 40% av värmeförlusterna. Att byta ut gamla tätningslister är en välkänd, kostnadseffektiv åtgärd. Att byta fönster helt är förstås också effektivt, men mer kostsamt.
En enkel men ofta förbisedd åtgärd är att dra nytta av redan befintliga solskydd under kalla vinternätter. Invändiga gardiner eller solavskärmningar förbättrar fönstrens isolerförmåga. I vissa fall kan man halvera U-värdet på äldre fönstersystem, vilket förstås resulterar i betydande energibesparingar;
I en normalstor villa med tvåglasfönster – vilket fortfarande är vanligt i Sverige – visar beräkningar att besparingar på drygt 10% av energin som går åt till uppvärmning är fullt möjligt, bara genom aktiv användning av invändig avskärmning som sänker U-värdet.
Exemplen ovan rör en normalvilla, men besparingsmöjligheter finns förstås även i lokaler och verksamheter. Nybyggda fastigheter och kontor är vanligtvis väl genomtänkta idag, men det finns en betydande potential för förbättring i befintliga byggnader. Det handlar dels om investeringar i solavskärmning och/eller smart styr och reglerteknik, men ofta kan beteendeförändringar och kunskapsspridning göra skillnad i både stora och små rum.
Just nu jobbar Solskyddsförbundet på ett nytt och enkelt beräkningsverktyg, som kommer att synliggöra potentialen i olika typer av fastigheter och rum, så håll utkik på mer nyheter från oss, och läs Fokus Solskydd.