ÄNTLIGEN har vi uppdaterade allmänna råd om inomhustemperatur från Folkhälsomyndigheten! De har större fokus på höga temperaturer, klimatförändringar och värmeböljors effekt på människors hälsa. Så bra! Nu blir det enklare att kontrollera, verifiera och åtgärda problem när människor har det för varmt eller kallt inomhus.
De nya allmänna råden och tillsynsvägledningen är i första hand riktade till miljö- och hälsoskyddsnämnderna, men kan även användas av fastighetsägare, hyresvärdar, bostadsrättsföreningar och andra.
En stor förbättring är att formuleringar kring ”extrema väderförhållanden” och undantag ”kortvarigt” är borta. De råd vi haft fram till nu, har av många tolkats som att människor får bita ihop och stå ut – i alla fall under en kort period – om vädret blir extremt mycket varmare än normalt.
När vi successivt får starkare och mer frekventa värmeböljor, har Folkhälsomyndigheten i stället valt att tydligare uppdra åt dem som ansvarar för våra fastigheter, att förebygga höga inomhustemperaturer. Fastighetsägare och förvaltare ska sträva efter att hålla inomhustemperaturen inom riktvärdena – även i en varmare framtid.
Det här är en mycket bra förändring i folkhälsoperspektiv. Det kan ge ökade kostnader för somliga fastighetsägare och förvaltare, men kostnaderna beror på klimatets förändring och inte på förslaget i sig. Kloka åtgärder kommer dessutom att bidra till byggnadens energihushållning. Ofta handlar det inte ens om att investera i ny teknik, utan i många fall bara om kunskap och att nyttja det man redan har.
De nya allmänna råden lyfter vikten av och kraven på kunskap. Det är utmärkt. Den som äger eller förvaltar en fastighet, måste ha kunskap för att faktiskt skydda brukarna mot den påverkan på hälsan som kommer med osunda inomhustemperaturer. De bör också kunna bedöma vilka åtgärder som behövs, enligt de nya riktlinjerna. Till hjälp finns i tillsynsvägledningen en bra kunskapssammanställning om termisk komfort och hälsoeffekter kopplade till inomhustemperaturen, och den innehåller även förslag till åtgärder.
Den är också tydlig med att fastighetsförvaltare och andra måste vara proaktiva och agera i god tid och långsiktigt när det gäller att hantera värmeböljor. Det är klokt. Dessutom klargörs, vad de bör göra under pågående värmebölja. Information till boende och/eller personal inom vård och omsorg är viktigt. Människor måste veta hur de på bästa sätt kan vädra och skydda sig själva, anhöriga eller vårdtagare mot övertemperaturer. Ansvaret delas men delad kunskap är grundläggande.
Den nya vägledningen ger en rad detaljerade åtgärder, och anger korrekt att problem med övervärme inte enbart uppkommer under sommaren eller under värmeböljor. Det tydliggörs också att solavskärmning, är en av de effektivaste passiva åtgärderna mot övertemperaturer. Även i avsnittet för åtgärder för att minska risken för låga inomhustemperaturer, tas solskydd i beaktning, då man nämner att reglerad solavskärmning möjliggör solvärme via fönster.
Vi gläder oss åt att de nya allmänna råden om inomhustemperatur lyfter fram vikten av att i första hand tillämpa lösningar som inte innebär stor elförbrukning. Men här hade man nog kunnat vara lite skarpare i formuleringarna. I vår värld är det ALDRIG – inte bara ”sällan” – lämpligt att enbart förlita sig på kylsystem som är baserade på el.
På branschorganisationen Svenska Solskyddsförbundet har vi sett fram emot de uppdaterade råden, och vi kan konstatera att det är välbehövliga och väl avvägda förändringar som är gjorda. Det är bra för Sveriges energihushållning, folkhälsa och för människors komfort i vardagen.
Vi har alltid vårt fokus på att sprida kunskap, och vi har nu samlat ett brett kunskapsstöd som kan lotsa verksamhetsutövare till energieffektiva lösningar. Du hittar det här.
Behöver du hjälp? Kontakta en av våra medlemmar.