Äntligen

Nu går vi från råd till krav på dräglig inomhustemperatur

I många år har vi på Svenska Solskyddsförbundet återkommit till samma fråga: Hur varmt får vi egentligen låta det bli inomhus där våra allra sköraste bor? Nu händer det: regelverket för äldre- och serviceboenden skärps. Det är mycket välkommet, inte minst efter ännu en sommar präglad av extremvärme i Europa och många nya värmerekord. Nu börjar jobbet för kommuner, fastighetsägare, förvaltare, projektörer och byggare.

Vi erkänner gärna att vi har tjatat.

Om behovet av att klimatanpassa våra byggnader. Om övertemperaturer. Om äldre som inte själva kan flytta sig till ett svalare rum eller hantera solskydd och vädring. Och om det orimliga i att först låta stora mängder solvärme komma in genom fönstren, för att sedan använda el för att kyla bort den.

Därför finns det anledning att faktiskt säga: äntligen.

Regeringen har nu beslutat om en förändring som innebär att Folkhälsomyndigheten får rätt att utfärda föreskrifter om högsta inomhustemperatur i bland annat äldre- och serviceboenden. När vi går från råd till tydliga krav får vi ett starkare skydd för våra sköraste invånare.

Viktiga steg framåt

När Folkhälsomyndigheten uppdaterade sina allmänna råd 2024 följde Solskyddsförbundet arbetet på nära håll och var med på ett hörn i processen. Höga inomhustemperaturer och ett varmare klimat kom i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. Ett viktigt första steg.

Dagens riktvärde för känsliga grupper är högst 26 grader inomhus under sommaren, dygnet runt.

Vi har dock under åren sett hur ambitionsnivå, kunskap och beredskap skiljer sig mellan olika kommuner och fastighetsägare. Därför är det steg som nu tas så viktigt.

När vi går mot bindande krav blir frågan betydligt svårare att skjuta framför sig. En hälsosam inomhustemperatur på äldreboenden måste få en helt annan tyngd i både projektering, drift och förvaltning. Folkhälsomyndighetens vägledning pekar dessutom uttryckligen ut solavskärmning som en av de effektivaste passiva åtgärderna för att hålla nere temperaturen.

Det går åt rätt håll – men långt ifrån alla är skyddade

I Svenska Solskyddsförbundets kommunenkät 2026 uppgav 46 procent av kommunerna att de har en klimatanpassningsplan. År 2023 var motsvarande andel 33 procent. Och bland kommunerna med en plan har andelen som tar hänsyn till ett varmare klimat ökat från 74 till 83 procent. Det är en tydlig rörelse åt rätt håll.

Men vår kartläggning visar samtidigt varför skärpta krav behövs. Bara 41 procent av kommunerna uppger att det finns solskydd på samtliga förskolor, skolor och äldreboenden. Hälften svarar att det finns på några – men inte alla.

Det betyder att skyddet fortfarande inte är likvärdigt överallt där äldre bor och vistas – trots att de hör till dem som är allra mest utsatta för höga temperaturer. Det är svårt att försvara.

Det finns också en tydlig och ökande oro hos allmänheten. I en Verianundersökning genomförd på vårt uppdrag uppgav 23,8 procent – nästan var fjärde svensk – att de varit oroliga för att en närståendes hälsa ska påverkas negativt av för höga inomhustemperaturer. Detta kan jämföras med 22,5 procent 2025 och 19,9 procent 2024.

Frågan hör hemma i fastighetsarbetet

Vi vill lyfta att övertemperaturer inte bara är något som ska hanteras av omsorgspersonal när SMHI utfärdar en värmevarning. Det är i hög grad en fråga om projektering, byggnadens klimatskal, glasytor, solavskärmning, styrning, ventilation, drift och förvaltning.

Det handlar alltså om beslut och avväganden som fattas långt innan det blir för varmt inomhus.

Folkhälsomyndigheten är tydlig med att verksamhetsutövare behöver arbeta förebyggande. Fastighetsägare och verksamheter behöver dessutom samverka, och personal måste ha kunskap om bland annat vädring och användning av solavskärmning.

Det gör frågan högst relevant för hela kedjan: byggherrar, arkitekter, konsulter, installatörer, entreprenörer, kommunala fastighetsbolag och förvaltare.

Vi kommer naturligtvis att fortsätta slå ett slag för solavskärmning. Vi företräder trots allt den branschen. Men frågan är större än så.

Passiva kylstrategier måste vara det självklara första steget. Att hindra onödig solvärme från att komma in i byggnaden är grundläggande byggnadsfysik. Rätt utformad solavskärmning kan kombineras med exempelvis nattkyla, genomtänkt ventilation, termisk massa och smart styrning. Därefter kan mekanisk kyla dimensioneras för det behov som faktiskt återstår.

Det är bättre för inomhusmiljön och det är bättre energihushållning.

Vänta inte på tillsyn

Temperatur i vård- och omsorgslokaler blir ett särskilt fokusområde för hälsoskyddstillsynen under 2027–2028. Kommunerna ska då bland annat inventera verksamheter och bedriva tillsyn av exempelvis särskilda boenden för äldre. För den som äger, bygger eller förvaltar sådana fastigheter är budskapet därför ganska enkelt:

Inventera nu. Mät nu. Identifiera de utsatta rummen nu. Planera och åtgärda nu.

På Svenska Solskyddsförbundet har vi väntat länge på den utveckling som nu tar fart. Vi gläds särskilt åt att samhället nu ställer krav på våra byggnader med ett varmare framtida klimat i åtanke – och samtidigt stärker skyddet för de människor som har svårast att själva värja sig mot alltför stark värme.

Så ja: hurra, och äntligen.

Nu ser vi fram emot att hjälpa byggare, fastighetsägare, förvaltare och kommuner att se till att besluten faktiskt märks där det räknas – i temperaturen i människors egna hem.

Soltofta äldreboende, ett projekt av Skånsk Fönstermiljö.