Därför pratar vi om hälsa
Kopplingen mellan solskyddens värld och hälsa handlar främst om att undvika överhettade inomhusmiljöer för känsliga grupper i samhället. Men sambandet är större än så. I både inom- och utomhusmiljöer bidrar klok solavskärmning till bättre folkhälsa, högre komfort och mer trivsamma vistelsemiljöer.
Vi pratar om hälsa eftersom solavskärmning påverkar mer än temperaturen i ett rum. Den kan bidra till att förebygga överhettning hos äldre, barn och sjuka, minska störande värmelast i skolor och på arbetsplatser, skapa skugga som skyddar mot UV-strålning, ge bättre förutsättningar för dagsljus och dygnsrytm, bevara viktig utblick i hem och vårdmiljöer och även minska drag och kallras vintertid. Rätt lösning handlar därför inte om att bara skärma av solen, utan om att använda den klokt.

Ett för varmt inomhusklimat är inte bara en komfortfråga. För äldre, små barn, personer med sjukdomar och andra känsliga grupper kan höga temperaturer innebära en verklig hälsorisk. Folkhälsomyndighetens allmänna råd anger 26 °C som riktvärde för högsta inomhustemperatur sommartid, och för känsliga grupper gäller riktvärdet hela dygnet. Myndigheten lyfter också solskydd vid fönster med direkt solinstrålning som en viktig förebyggande åtgärd. Flera myndigheter beskriver också värmeböljor som en av de största klimatrelaterade riskerna för folkhälsan i Sverige. Att förebygga överhettning handlar därför om att skapa trygga bostäder, vårdmiljöer och offentliga lokaler där människor kan må bra även ni en varmare värld.
När det blir varmt försämras vår förmåga att koncentrera oss, fatta beslut och prestera i vardagen. Forskningen visar att arbetsförmågan påverkas redan vid 24–26 grader. Det gör frågan relevant långt utanför vård och omsorg. I skolor kan värmen påverka studiero, inlärning och ork. På arbetsplatser kan den slå mot fokus, produktivitet och arbetsmiljö. Solavskärmning blir därmed ett verktyg för att skapa miljöer där människor fungerar bättre, inte bara står ut. För den som planerar, bygger eller förvaltar är det en viktig påminnelse: rätt temperatur är en del av en fungerande verksamhet.
En skuggig plats utomhus på äldreboenden gör utevistelse möjlig även under heta dagar, och bör vara en självklarhet när vi pratar hälsa inom vård och omsorg.
Men vi behöver också prata om UV-strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten anger att antalet hudcancerfall fortsätter att öka i Sverige, och att både barns och vuxnas exponering för UV-strålning måste minska. Barn är känsliga eftersom de inte hunnit utveckla sitt pigment som skydd. De små barnen är särskilt utsatta, vilket handlar om hur de leker och rör sig; att sitta i sandlådan, lära sig cykla, springa runt och leka på öppna ytor är sådant som barn mellan 1 och 4 år gör, även i stekande sol, medan äldre barn mer aktivt söker sig till skuggan.
För äldreboenden, förskolor, lekplatser och andra utemiljöer handlar det därför om mer än trivsel: tillgång till skuggiga platser är en del av ett grundläggande hälsoskydd. Trädskugga är utmärk, men inta alltid genomförbart i verkligheten. Genomtänkt och robust solavskärmning gör stor skillnad.
Begreppet dagsljus innebär att ljuset kommer från solen och alltså är ”naturligt”. Det kan vara direkt eller indirekt men aldrig artificiellt. Inget annat ljus är bättre för oss, och brist på dagsljus kan skapa hälsoproblem då dygnsrytmen störs. Vår 24-timmarsrytm styr sömn, uppvaknande, reaktionsförmåga, prestation, kroppstemperatur med mera. Kanske allra viktigast; dygnsrytmen styr vår produktion av hormonerna melatonin, som är vårt sömnhormon, och kortisol. Kortisolbrist kan bland annat orsaka depression och fetma.
Samtidigt: vi spenderar mer än 90% av vår tid inomhus. Din tvååring har spenderat 657 av sina 730 dagar inomhus. Om vi har turen att leva till 90, kommer de flesta av oss ha spenderat 81 år inne. Då är det självklart att vi måste utnyttja våra fönster som dagsljuskälla – och klok solavskärmning handlar lika mycket om att kunna släppa in och maximera dagsljuset som att skärma av det när det behövs. Därför är rörliga och anpassningsbara lösningar oftast bäst.
Vi mår inte bara bra av dagsljus, vi mår också bra av att kunna se ut. Utblick ger kontakt med omvärlden, hjälper oss att följa dygnets och årstidernas växlingar och kan bidra till både återhämtning och orientering. Boverket beskriver utblick som en viktig kvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt, och i deras vägledning om vårdmiljöer lyfts särskilt hur utblickar mot natur och grönska kan ha en hälsofrämjande funktion. Därför är det viktigt att välja solskydd som inte stänger ute omvärlden i onödan. I hemmet, på äldreboenden och i andra vistelsemiljöer kan möjligheten att se ut vara en viktig del av både trivsel och välbefinnande. Flexibilitet är nyckeln!
Inte minst äldre fönster kan skapa kallras och drag som gör att rum upplevs obehagliga trots att temperaturen egentligen är tillräcklig. Invändiga solskydd och gardiner kan fungera som ett extra isolerande lager, minska kallras och strålningsdrag och ett jämnare och mer hälsosamt inomhusklimat året runt.