Det finns tydliga samband mellan inomhustemperatur, prestationsförmåga och välbefinnande. Efter några dagar med intensiv värme påverkas hälsan, särskilt hos barn, sjuka och äldre. När värmestress drabbar fler påverkas också samhällsekonomin genom lägre produktivitet, samtidigt som belastningen på vård och omsorg ökar.
I ett varmare Sverige blir det allt viktigare att förebygga för höga inomhustemperaturer – helst med passiva lösningar. Kloka strategier, även på samhällsnivå, kan bidra till stabilare energiförsörjning och lägre belastning på hälso- och sjukvård, omsorg och i viss mån även skydd och säkerhet.
Tätorter drabbas extra hårt av värmeböljor på grund av den så kallade värmeöeffekten. Här finns också ett jämlikhetsperspektiv: socioekonomiskt utsatta områden blir ofta varmare än andra, vilket riskerar att göra ett drägligt liv i ett varmare Sverige till en klassfråga.
Parallellt med värmefrågan behöver vi ha dagsljus i åtanke. Dagsljus är viktigt för sömn, koncentration och psykiskt välmående. Bra solskydd handlar därför både om att skärma av när det behövs och att släppa in ljus och behålla utsikt.
Hållbara val för människor både vid vid nybyggen och renoveringar kräver att man ser över både dagsljus och solskydd tillsammans.