Klimat- och energisimulering är numera en självklarhet i de flesta byggprocesser. Men tas alltid solskydd med i de beräkningarna som görs?
Vi pratar med Mattias Klasson, affärsutvecklare på Nimex AB och ansvaring för forskning och utveckling på Solskyddsförbundet, som ger oss en inblick i energiberäkning när det gäller solskydd.
Mattias har drivit på utvecklingen av beräkningsprogram för solskydd via solskyddsföretagens branschförbund. Hur började detta arbete egentligen?
– Det var under slutet av 90-talet som mer och mer fokus riktades på energi i byggnader. Inom solskyddsbranschen hade vi självfallet länge vetat att solskydd ger stor effekt på ljus och temperatur, men hur var det med faktisk vetenskap? Hårda fakta är en förutsättning att kunna göra skillnad på riktigt. Solskyddsförbundet började då leta efter bra studier och beräkningsmodeller runt om i världen. Utan något egentligt bra resultat alls, berättar Mattias Klasson.
Solskyddsförbundet kontaktade NUTEK och tillsammans med Lunds Tekniska Högskola började ett Sol-Lab ta form.
– Med hjälp av professor Bertil Fredlund, och några vassa forskare och doktorander ledde arbetet fram till solskyddsberäkningsprogrammet Parasol. Då fanns det äntligen förutsättningar att integrera solskydd i ett tidigt stadium i byggprocessen, vilket är en förutsättning för att energiberäkningar ska göra stor skillnad, säger Mattias. Det tog några år, men sen kunde solskydden bli en integrerad del av en byggnads konstruktions- och byggnadsprocess, fortsätter han.
På senare år har utvecklingen fortsatt tillsammans med företaget EQUA.
– EQUA är klart ledande inom byggnadssimuleringar och ville såklart även kunna räkna på alla typer av solskydd. Inte minst då trenden att skapa större och större glasytor tog fart, berättar Mattias. Både Solskyddsförbundet och EQUA insåg att här fanns en win-win situation och bara något år senare var solskydd helt integrerat i deras beräkningsprogram IDA ICE sett ur energi- och temperaturaspekt.
Det togs även fram en kostnadsfri version som enbart fokuserar på solskydd – SSF ESBO – som lanserades 2015, och som sedan dess finns tillgänglig på förbundets hemsida.
Mattias Klasson menar att alla som jobbar med energi och ljus i byggnader bör ta sig en rejäl titt på EQUA’s program, eftersom man där finner man snabbt och tämligen enkelt svar på många frågor i en byggnadsprocess kring solskyddens påverkan.
– Det känns kul att vara en av de drivande pionjärerna inom detta område. Min personliga drivkraft var och är att vi måste spara och ta hand om energi inom alla områden. Man får inte glömma att ord som ”Gretaeffekt” och ”hållbarhet” inte var uppfunna 1995. Man pratade knappt om energi eller miljöpåverkan överhuvudtaget då, minns Mattias.
Med stora glasytor finns också utmaningar med ljus och bländning, där solskydd kan påverka inomhusmiljön. Hur är det med ”hårda fakta” där, undrar vi?
– Då samtliga solskydd i systemet har mätts spektralt finns förutsättningar för EQUA att integrera beräkningsmodeller även för ljus, avslutar Mattias Klasson. Det är verkligen roligt att vi nu ser att den kommande versionen av ESBO även stödjer detta.
* * *
FAKTA
Om SSF ESBO
Svenska Solskyddsförbundet har samarbetat med EQUA i utvecklingen av simuleringsverktyget SSF ESBO som gör det möjligt att beräkna och räkna hem effekterna av solskydd redan vid ritbordet. Programmet är kopplat till IDA ICE, som är det marknadsledande verktyget för klimat- och energisimulering.
I nya ESBO 2.3 som är planerad att släppas i skarp version till hösten 2019, finns stöd för avancerade dagsljusberäkningar genom verktyget Radiance™, som gör det möjligt att räkna på dagsljusfaktorer och illuminans i alla rum.
SSF ESBO har även en förbättrad utformning av rapporterna, fler valbara solskyddslösningar samt mer fokus på temperatur.
Andra nyheter är en resultatrapport med fönsteregenskaper enligt samtliga större standarder, och stöd för BIM (IFC), vilket gör det möjligt att importera kompletta byggnader i 3D direkt från ledande CAD-verktyg.